4th time around

Slow show

2012-02-10T19:48:00.001+01:00

Det kanske underligaste i allt som följt ögonblicket när klippet från Vinterviken gjorde entré i mitt liv är att jag bara ett par minuter och några klick senare hitta en likvärdig video. Spana in dvärgens blick och mötet mellan de två direkt efteråt.

Secret meeting

2012-02-10T16:35:00.003+01:00

Min vän Fredrik skickade i förra veckan en av världens mest fantastiska youtube-filmer till mig.

Någon närmare förklaring behöver den inte och hade därför kunnat gå till historien som enkom en fantastisk videosnutt.

Men alldeles nyss var jag nere i tvättstugan. På väg ner tog jag, inspirerad av klippet, ganska ljudligt ton på Runke ball och sjöng hela vägen ner till bottenvåningen. En ganska ordinär händelse.

Sånär som på att det på bottenvåning stod tre av mina grannar och väntade på hissen. Tre grannar som högst sannolikt hört refrängen klinga ut sedan sett mitt skäggiga ansikte uppenbaras när dörren öppnades.

Oklart om det gör att dom gillar mig mer eller mindre.

High and dry

2012-01-31T15:01:00.003+01:00

En säljare på Svenska Dagbladet ringde alldeles nyss till mig och frågade om jag vill återuppta prenumerationen som jag hade på tidningen för två år sedan.

Jag tackade nej med motiveringen att den var för dyr att jag numera nöjer mig med att läsa Metro på vagnen.

Något som inte alls föll säljaren i smaken och fick honom att inleda följande diskussion.

- Vill du inte ha en bättre tidning än Metro?
- Jag tycker den är lika bra som Svenskan.
- Varför har den inte vunnit lika många priser då?
- Det spelar väl ingen roll? Vilken tidning man tycker är bäst är väl subjektivt.
- Men den har ju inte lika många läsare.
- Så enligt samma logik så tycker du att Let's dance är Sveriges bästa tv-program?
- Men dom har väl inte flest tittare?
- Vilket program har det då?
- Det är väl Kalle Anka på Julafton som brukar ha det varje år.
- Så då tycker du att Kalle Anka är det bästa tv-programmet som finns eftersom flest tittar på det?
- Gillar du inte Kalle Anka?

Efter att ha fått den comebacken kastad mot mig frågade jag var han vill komma. Han var tyst i några sekunder och frågade sen.

- Så du vill inte börja prenumerera på Svenska Dagbladet?

Summa summarum så bor jag nu, cirkus tio minuter efter avslutat samtal, i en lägenhet där man slipper bli vettskrämd av att någon skickar ner en tidning på hallmattan vid halv fyra-snåret varje natt.

2011

2012-01-18T10:24:00.002+01:00

Jag har tänkt att jag ska skriva nåt om fjolåret men det får vänta. Istället bjuder jag här på dom låtar jag tyckte var bäst 2011 även om dom inte nödvändigtvis behöver vara från nämnda år.

Let go

2011-12-23T00:46:00.002+01:00

Jag har kollat en del på intervjuserien med jj på PSL dom senaste dagarna. I dagens avsnitt satt sångerskan Elin och berättade om hur hon använde sång för att kommunicera med sig själv.

Det var ett fint resonemang. När jag sedan i vanlig ordning applicerade det på mig själv kom jag fram till att jag nog mest av allt spelar MS Röj för att kommunicera med mig själv.

Famous blue raincoat

2011-12-19T15:19:00.000+01:00

Har börjat skratta som Roberto Benigni när han härmar Christian Panucci efter att Roma fått stryk av United med 7-1. Jag hittar inget klipp på det så har man inte lyckats se det kan det vara svårt att koppla. Hur som helst så var det en ganska underlig insikt.

Northern sky

2011-12-13T13:28:00.004+01:00

Jag var alldeles nyss nere på T-Livs och handla tvättmedel när jag sprang i detta subtila hån mot Norge. En fröjd för ögat.

Working on my night moves

2011-12-07T09:27:00.000+01:00

Jag sitter och letar efter ett jobb till våren men börjar känna mig lite konfunderad eftersom alla jobb där man efterfrågar egenskaper jag har eller åtminstone kan fake:a låter precis som det städjobb som visade sig vara en fasad för att värva medlemmar till scientologikyrkan som min klass såg i religionskunskapen i trean på gymnasiet.

Vatten, sol och ängar

2011-11-30T09:27:00.003+01:00

Nu har spotify fixat till det så man kan lyssna på den fantastiska låten Du ligger under av Olle Ljungström. Det tog alltså lite drygt 20 månader för dom att beta sig igenom 66345 som varit före min anmärkning i kön. Bra Spotify!

Med eller utan

2011-11-30T09:20:00.003+01:00

Göteborg har blivit någon form av doftodyssé. Buss 756 från Olivedal till Järntorget luktar florsocker och hela Plantagegatan luktar gorgonzola. Är detta en ny twistad komponent till stadens julskyltning?

Running on empty

2011-11-29T01:09:00.003+01:00

I dag fyller jag 26. Jag har i flera veckor haft någon form av åldersnoja över att min ungdom springer ifrån mig utan jag åstadkommit någonting.

Den känslan har jag visserligen haft inför varje födelsedag sen jag fyllde 22 och blev för gammal för U21-landslaget. Men i år känns den mer underbygd än tidigare. Detta på grund av att jag tänkt på Conor Oberst.

För de som inte har koll på Conor Oberst kan jag meddela att han förut att ha ett smäckert namn är bandet Bright Eyes. Ett band med vilket han slog igenom tidigt och gav ut fantastiska skivor som Fevers and mirrors, Lifted, I'm wide awake it's morning och Digital ash in a digital urn.

De sista av dessa två gavs ut 2005 när Conor var 25 år gammal. Sedan dess har han (med undantag för någon låt här och var) spelat in en massa musik som mestadels låter anskrämligt och jobbat sig mot att bli bortglömd.

När jag själv nu fyller 26 är jag rädd att jag precis som Conor redan fått ur mig mina bästa grejer mellan 20 och 25. Därför har jag funderat lite på vad som är mina egna motsvarigheter till Fevers and mirrors, Lifted, I'm wide awake och Digital ash och kommit fram till följande.

Fevers and mirrors.

Jag och mina vänner Fredrik, Johan och Jonas är i Stockholm för att (slumpmässigt nog) se Bright Eyes. Efter konserten ska vi möta upp några tjejer som Jonas känner på Laroy.

Vi kommer till Stureplan och upptäcker att det är sjukt lång kö. Då får vi snilleblixten att vi är Bad Cash Quartet så jag och Jonas går fram till vakten och påstår detta och undrar om vi verkligen behöver stå i kö. Vakten vet inte vilka det är utan frågar som vaktkollega som pekar på oss och säger att det är vi.

Vi glider gratis in före den 30 meter långa kön. När vi väl kommit in och gått upp visar det sig att vi gått till Spy bar.

Lifted or The story is in the soil, keep your ear to the ground.

Jag och Fredrik kämpar i fyra timmar med Ukraina på vad jag vill minnas var Pro-nivå på Pro evolution soccer 6 en tisdag under våren 2009 och tar oss hela vägen fram till final mot Frankrike.

En final som vi vinner efter ett klackmål på övertid av Shevchenko framspelad av Voronin.

I'm wide awake, it's morning.

Jag har precis lärt känna vännerna jag numera umgås med i Linköping och hänger med Linus och Fredrik Wiklund som ska på förfest nere i stan. Där träffar jag för första gången i mitt liv Malin och André. Detta gör jag iförd min indianskrud och presenterar mig genom att dricka upp en hel flaska Lord Calvert på kanske två timmar give or take.

Att detta skulle vara mitt I'm wide awake kan tyckas tragiskt men jag känslan av att jag var en otroligt skön kille har nog aldrig varit så stor hos mig själv som just då.

Digital ash in a digital urn.

Jag är tillbaka i Göteborg och har börjat spela innebandy med mitt gamla lag som numera mestadels består av killar som är åtta år yngre än jag. Vi spelar en söndag kväll bortamatch i Kungälv och i mitten av andra perioden får jag en passning vid sargen. Utan att titta sveper jag med klubban in i planen och lägger bollen på bladet på Pelle som trycker in den i öppen kasse.

Själv tittar jag inte efter att jag lagt passen själv utan är så säker på att det ska bli mål att jag bara tittar på den del av publiken som består av föräldrar till mina lagkamrater och väntar på jublet. Det närmaste jag någonsin kommit J-O:s retur i OS i Aten.

Återstå att se om jag på min väg till total anonymitet kan slänga ur mig nåt som kan motsvara When the president talks to God eller Coat check dream song.

Baby monkey

2011-11-28T20:31:00.000+01:00

I lördags morse satt jag, Erik och Linus hemma hos Erik och till lika delar njöt och våndades över vilka genomkonstiga grejer folk väljer att lägga upp som status på Facebook.

Allt nådde sitt klimax när någon av Eriks vänner skrev hur hon hade gjort julens goda gärning och sänkt kattmat till något djurhem vilket följdes av en uppsköt lika konstiga kommentarer kantade av diverse smileys.

Det enda jag kan dra mig till minnes som varit lika underlig är denna person som är någon väns vän var sida jag lyckades klicka mig till och upptäckte denna dubbel-likening. En like hade definitivt inte räckt.

The Goldberg variations

2011-11-28T15:35:00.002+01:00

I går åkte jag buss hem från Linköping. En resa som svajade lite framför allt när Vätterns sydöstliga delar passerades.

Stormen till trots var det mest bisarra att killen på platsen snett framför mig ägna sin del av resan åt att ömsom programmera och ömsom surfa på sidor med olika form av jaktutrustning.

Kombon var så paralyserande att den knappt gick att ta ögonen ifrån och ju mer jag tittade ju mer kändes det som att vara med när någon försökte göra en mash-up av The Social Network och Jägarna.

The boy with the arab strap

2011-11-24T19:19:00.004+01:00

Jag har i dag upptäckt vad jag tror är anledningen till att internet skapades från allra första början.

http://officialjasonpriestley.com/

You're welcome!

Then reality kicked in within us

2011-11-24T17:54:00.004+01:00

Jag har ett par dagar i rad lyckats pricka in att lyssna på Verkligheten i P3 och börjar bli aningen bekymrad över min egen framtid som journalist.

Det verkar som att det absolut viktigaste om man ska jobba med det programmet är att man kan prata väldigt långsamt. Långsamt och på samma gång vänligt.

När jag försöker prata långsamt så låter det oavsett sammanhang som jag tillrättavisar någon. Tack och hej Verkligheten!

South of No North

2011-11-15T15:32:00.002+01:00

För några dagar sedan berättade min flickvän att hon hade sett ett avsnitt av den nya Svtplay-serien Danne & Bleckan och att denna handla om två killar som drev en tatueringsstudio i någon Stockholmsförort.

I dag blev jag påmind om samma sak efter att en kompis till mig lagt upp en länk till samma serie på Facebook.

Båda gångerna har jag försökt skaka av mig realiteten och gå tillbaka till det stadium jag befann mig i när jag första gången hörde eller läste namnet Danne & Bleckan. Det stadium där Danne & Bleckan handlade om en kille vid namn Danne som fastnat i en ordentlig bläcka och sedan börjat leva med denna bläcka som någon form av Mållgan-figur.

En 2011-års vänskapsversion av Kärlek för 17 och 50.

Binary solo

2011-11-11T12:27:00.000+01:00

När jag gick i lågstadiet var jag, Peter Berglin och Carl Hasselskog på väg till en tennisträning i Påvelundshallen den elfte november och lyckades time:a så att vi tittade på Carls digitala klocka när det slog 11:11:11.

Jag är lite osäker på om detta är 1993 eller 1994. Hur som helst så diskuterade vi redan då vilken magisk upplevelse det skulle vara när klockan slog 11:11:11 den elfte november 2011. Sedan dess har jag varje år den här dagen tänkt på att det skulle inträffa och att vi pratade om det redan -93 eller -94.

Nu, 17 eller 18 år senare, har ögonblicket alltså inträffat och det motsvarade verkligen alla förväntningar. Jag skakar fortfarande över hur monumentalt det var och funderar på om Carl och Peter kände samma upprymdhet.

Mr November

2011-11-03T15:42:00.000+01:00

När jag var i Linköping i helgen fick jag utstå kopiösa mängder spott och spe för att min favoritmånad är november. Ett logiskt val enligt mig med tanke på att min födelsedag är belägen i just denna månad och ett lika ologiskt val enligt dom eftersom det gått fjorton år sedan jag fyllde tolv.

Medan båda dom tyckte det var lugnt att växla stod jag fast vid att när ens favoritmånad är satt så byter man inte den bara för att andra saker kommer iväg. Lite som att man börjar hålla på Chelsea eller Manchester City när pengarna och dyrare spelare börjar rulla in.

Därifrån följde en diskussion om månader som värvade högtider av varandra för att bli mer attraktiva. Något jag inte riktigt kunnat släppa och därför nu har satt ihop min favoritnovember.

Jag hade låtit högtiderna fars dag och första advent när den väl inträffar i november varit kvar men skickat ut Gustaf Adolfsdagen, Mårten gås som jag inte har någon som helst sympati för och novemberlovet. In skulle istället komma påsken och första maj. Vädret skulle vara som det är med mycket regn men ett par extra fina soliga dagar mot vad det brukar vara.

Följaktligen:

Förste maj, påsk, fars dag, förste advent.

Nu när jag skrivit klart känner jag hur instinktivt hur mycket roligare det var att prata om i söndags än att läsa här men jag har ingen lösning på det.

When the ships come in

2011-10-28T15:20:00.000+02:00

Jag hann vara i Linköping i cirkus 25 minuter innan det för första gången uppstod tryckt stämning.

Jag och Gustav var på O'Learys för att försöka boka bord till lördagens Premier League-matcher. En enkel sak kan tyckas men tydligen inte. Den unga tjejen som tog emot oss och försökte hitta ett bord hade väldigt problem med att Linköping samma dag skulle spela någon av sin 55 menlösa grundseriematcher och att det därför skulle vara väldigt mycket folk.

Varpå jag på ett artigt sätt flikade in att vi inte ville ha något med nån pissig LHC-match att göra. Då brusade servitrisen upp på det där härliga kunden-har-alltid-rätt-men-ändå-inte-sättet som bara restaurangpersonal kan göra och snäste att det minsann var många andra som brydde sig om LHC.

Efter denna incidenten repade sig aldrig stämningen mellan oss riktigt trots att vi förklarade att fotbollen skulle vara klar innan hockeyn ens hade startat.

Det ska bli spännande om samma tryckta stämning ligger kvar när Everton-United drar igång imorgon.

Ockams rakkniv

2011-10-28T13:34:00.000+02:00

I onsdags skulle jag iväg och träna innebandy. För att ta mig dit skulle jag ta 11:an mot Saltholmen och byta i Kungsten.

Vagnen skulle gå 20.17 men när jag 20.14 svängde runt hörnet vid Crazy little party gym vid Masthuggstorget så rullade den iväg mitt framför ögonen på mig. Jag trodde inte det var sant. Västtrafik hade hållit tiden och gjort det såpass bra att den gick tre minuter för tidigt.

När jag fortsatte förbi den gamla pantbanken och till slut kom fram till hållplatsen kom istället 9:an åkande. En vagn som passade mig precis lika bra.

När jag sen satt mig på vagnen insåg jag vad som hade hänt. Givetvis så var det 11:an som skulle gått fyra minuter över som var tio minuter sen och inte nästa som var tre minuter tidigt.

Såhär i efterhand känns det så självklart. Lika självklart som att det enda som kan konkurrera med ett Vicky Appleby party är en all you can eat night at The Iron Horse restaurant.

Brainy

2011-10-25T20:27:00.002+02:00

Apropå Kevin Spacey-grejen så var jag tvungen att fråga min Fredrik om det hela. När skickade sms till honom fick jag för att det skulle låta som vanligt när jag prata växla hej vilt mellan svenska och engelska i telefonen. En ganska ful ovana som jag gissar beror på umgänge, tv-serier och allmän förvirring.

Hur som haver så funderade jag lite om (hypotetiska) amerikaner som lär sig svenska, flyttar tillbaka USA och pratar med engelska med andra svenskspråkiga amerikaner slänger in "högst troligen" där jag lägger in "most likely" för att det låter gött.

Om någon känner någon sådan människa och har svaret får ni gärna höra av er. Jag tänkte kolla med en facebookvän men orkade inte så jag är nog egentligen inte så intresserad av svaret.

Spaceman

2011-10-25T16:04:00.002+02:00

I lördags såg jag Horrible bosses. En underhållande film som jag rekommenderar alla att se. Men som också lämnat mig med lite frågor. Alla på temat Kevin Spacey.

En på många sätt fantastisk skådis back in the days som jag senast hade obehaget att bevittna 2004.

Jag, Ted och Hanna vallfärdade under vår tid i Italien varje måndag till en biofraf i sydvästra delarna av centrala Bologna för att se filmer på orginalspråk och råkade en kall novemberkväll hamna framför De-Lovely.

En bio-pic om Cole Porter med Kevin Spacey i huvudrollen som jag utan att tveka betala 8 euro för. Dels för att Kevin Spacey var med och mina senaste minnen av honom bestod av De misstänkta, American beauty, Seven och LA Konfideltiellt och dels för att Robbie Williams (som jag då alldeles nyligen hade köpt en Greatest Hits-skiva av - som jag än i dag tycker är bra) hade en av birollerna och jag fick för mig att han gett ett bra skådisintryck i nån turnédokumentär där han spelade fotboll i Port Vale-tröja.

Efter detta biljettköp satt jag kvar och genomled de två absolut sämsta biotimmarna medan i princip alla övriga besökare reste sig och gick redan under första timmen.

Sedan dess har jag knappt sett röken av Kevin Spacey bortsett från ett besök hos Letterman där han berättade att han bara spelade teater i London numera. Möjligen kan det ha varit så att han köpt Globe-teatern.

Fram tills i lördags när han så dök upp i rollen som David Harken i Horrible bosses. En roll som han gjorde bra. Inga som helst frågor om hans prestation.

Däremot väcks en hel hög om hur han hamnat i filmen över huvud taget. Här är alltså mannen som under mina senaste möten med honom dels agerat i världens kanske tråkigaste film och suttit hos Letterman och berättat att han bara spelare teater i London.

Två steg som är väldigt svåra att koppla ihop med en flamsig komedi där hans motspelare är mest kända som Charlie Kelly, Michael Bluth och Floydster från 30 rock.

Har Kevin Spacey skaffat sig någon form av beroende som gjort att han behöver pengar och därför utan att tveka överge sin precious teater för att få skjuta Colin Farrell? Eller har han möjligen fått någon kris när han insett hur sinnessjukt ointressant han hade blivit och därför påbörjat någon form av revival som kommer föra honom till mer och med flamsiga roller?

Hans och Greta

2011-10-24T15:34:00.000+02:00

För någon vecka sen bakade min syster kanelbullar för att sälja i sin kör. På vägen till kören så svängde hon förbi här och gav mig en bulle. En bulle jag senare på kvällen körde två minuter i mikron vilket gjorde att bullen blev stenhård och det blev en brun sockerfläck på fatet i mikron.

Detta har fått till följd att det nu luktar pepparkakshus i hela mitt kök så fort jag använder mikron. Årets bästa julstämningshöjare är redan här!

Groove is in the heart

2011-10-08T12:15:00.003+02:00

Av någon outgrundlig anledning så vågar jag inte stänga ner Grooveshark-fönstret jag haft uppe i fyra dagar trots att det står inaktivt. Lite som att jag inte skulle hitta dit igen. Ungefär som när Gil kommer till kemtvätten i Midnight in Paris.

Hur som så har jag en helt sinnessjukt bra spellista uppe som jag inte kan dela eftersom jag inte är medlem så vill ni ha den får ni sätta ihop den själva.

Tegan & Sara - Monday monday monday
Bob Dylan - I shall be released
Fresh Prince & Jazzy Jeff - Fresh Prince theme
Urban Cone - Urban photograph
Procol Harum - A whiter shade of pale
Bob Dylan - Sara
Maskinen - Dansa med vapen

Oh the night here it comes again

2011-10-04T01:46:00.004+02:00

När jag tittar mig i spegeln på mitt ansikte så besitter det en behåring som förtjänar samma mockery som Martin Starr i Knocked up. Trots detta så ser det bra ut på bild och samtliga människor i min närhet kommer bara med komplimanger. Sitter allting bara i huvudet?

Hela diskussionen om huruvida det möjligen kan vara passable känns ungefär som när Bosse Hansson pratar om möjligheten att Embe är offside på Kameruns 1-1 mål -94.

"Nej, det är inte offside. Det kan inte gärna ha varit det. Han var ensam visserligen spelaren där men bollen kom ju inifrån. Och där är han inte offside. Nej, men det är på håret."

Thursday afternoon, 2:49 PM

2011-09-08T14:49:00.001+02:00

Sitter och spelar MS Röj och känner mig exakt såhär uppgiven.

The Doors

2011-09-08T10:59:00.004+02:00

Jag bor i ett väldigt företagsamt hus där man som höstnyhet installerat en grind som öppnar sig själv när man sticker fram sin tagg. Gissningsvis ser dom flesta i huset detta som en uppgradering av standarden. För egen del har det bara inneburit att jag blir besviken när alla andra dörrar i huset står kvar som den tyska mur som Stoichkov med otäck precision förvandlade till statyer 1994.

Ljust och fräscht

2011-09-06T12:53:00.003+02:00

En granne här i huset har i dag påbörjat renoveringen av sitt badrum. Hur störande det än är så borde det inte vara något konstigt med det. Men jag kan inte låta bli att förundras över att det låter precis som när man bygger saker på Age of Empires II. Har medeltiden fått någon form av revival när det gäller badrumsdesign?

Sprawl II

2011-09-02T08:18:00.003+02:00

Varje gång jag ska gå och handla på Hemköp går jag förbi en stripklubb/sexshop på Andra Långgatan och varje gång jag tittar in genom fönstret slås jag av hur renstädat det är för att vara ett etablissemang med så smutsig aura.

The suburbs

2011-08-15T13:03:00.004+02:00

Kramerica

2011-08-05T00:15:00.006+02:00

The dominicans are rolling them too tight - gravlax edit.

Cartoon music for superheroes

2011-08-04T00:31:00.002+02:00

Har till stor del spenderat min ledig dag utomhus och har därför belönats med aningen mörkare hudton samt stramande skinn.

För att komma tillrätta med det sistnämnda har jag nu smort in mig med min systers body butter och luktar således trolldeg. Freakar lite inför tanken att hamna med Gulliver på Jättarnas ö och misstas för trolldegsgubbe som ska in i ugnen.

Bernard

2011-08-01T22:09:00.004+02:00

Det är svårt att se på mobilkamrebilden men på väg till jobbet finns ett hus där kidsen har ringar i trädgården.

När jag själv var här ute på somrarna handlade det mest om att sätta nya trixningsrekord och spöa norrmän i fotboll. Numera verkar dock stora korset vara det som är flådigt att komma dragandes med när man ses på rasterna i låg-/mellanstadiet.

Rockaway beach

2011-08-01T00:48:00.002+02:00

I torsdags var Krippe Anttila på Koster och spelade låtar om delfiner och gjorde Frölunda-tecken med mig och Alva. Han berättade att han var groggy efter att ha simmat in i en brännmanet.

Dagen efter fick jag en fjäril i ansiktet när jag cyklade till jobbet. Det kändes väldigt popigt.

Klunsaren

2011-07-27T11:01:00.000+02:00

För ett par år sedan kom en film med Nicolas Cage där han grejen var att han kunde se in i framtiden. Bara ett par sekunder men tillräckligt för att exempelvis kunna skaka av sig poliser i biljakter och liknande.

Jag har inte sett filmen men baserat på trailern så känns det som att det finns mer att hämta i form av en mash-up med White men can't jump och Roshambo Showdown där Cris Johnson åker runt och hustlar folk i sten-sax-påse.

Albert och Mats

2011-07-14T19:49:00.002+02:00

Mina chinos har en sak gemensamt med Scorpions och tyska landslaget från -94.

Bombay Bicycle Club

2011-07-14T19:35:00.002+02:00

Jag roadbeerade alldeles nyss allena på cykel under en molntung himmel över en folktom ö och tänkte att ensamhet är ändå inte samma sak som frihet.

The fish list

2011-07-13T04:06:00.003+02:00

För något år sedan skapade jag bejublade titlar till en potentiell cover-skiva för att hylla Tjeckiens lag från EM -96. Titlarna bestod av låtar som Petter & AFC - Repka skivan, Tracy Chapman - Bejbl can I hold you, Nationalteatern - Kolla Koller och Moneybrother - Stormy Nedveder.

Detta har jag nu följt upp med att under en långsamdag i fiskaffären sätta ihop en liknande variant fast med fisk som tema. Let's take a little ride.

AC/DC - Highway to helleflundra
Magnus Uggla - Kungskrabba i baren
Alexia - Oh la la lax
Jason Derülo - Watcha sej
Eldkvarn - Kärlekens bergtunga
Anders Glenmark - Mare marulk
TTA - Silly crimes
Jussi Björling - Till havskatt

Ignition

2011-06-28T09:48:00.003+02:00

Jag är tillbaka i fisken sedan i onsdags. Det är precis likadant som i fjol.

Enda skillnaden hittills har varit att jag första dagen inte gått in i semesterlingo-mode utan var kvar i min normala obnoxious-språkliga state of mind.

Därav svarade jag "dom poppar fresh out the kitchen imorgon" när en kille i 25-årsåldern från Stockholm frågade om jag hade några varmrökta makrillfiléer inne.

Väldigt underligt gjort.

The New

2011-06-20T16:31:00.000+02:00

I lördags var jag och klippte mig för första gången på flera månader. 560 kronor inklusive kaffe och tvätt för att inte längre kunna se ut som Liam Gallagher framför badrumsspegeln.

Detta har utöver Liam-grejen resulterat i tre saker.

Nummer ett.
Jag har inte längre naturlig ljuddämpning vilket gör att jag, förmodligen placeborelaterat, tycker att alla omkring mig skriker hela tiden.

Nummer två.
I går var jag med Linus och kollade på Gais-AIK. När jag stod på högt upp på kortsidan med glansig vindjacka och grå luvtröja kände jag mig första gången som en hård casual.

Nummer tre.
Jag mms:ade en bild på mig själv till mamma och pappa för att visa hur jag såg ut. Ingen av dom gav någon replik på min nya frisyr. Jag gissar att dom tycker det är fult.

Like Lasse in the movies

2011-06-18T09:50:00.001+02:00

Jag har kommit på en ny tv-succé. I valfritt muslimskt land lansera serien Rena Ramadan Rolf. Kanske t o m köra den på exempelvis Al-Jazeera så att den når ut till flera stater.

Arbetet som krävs är minimalt eftersom manuset till den svenska förlagan är fläckfritt så behövs ingen re-write annat än att hitta en stad med spårvägar.

Den enda egentliga i frågan är om man ska leta casta nya skådisar eller låta Lasse Brandeby och Robert Gustafsson reprisera sina roller i någon form av mellanösternmotsvarighet black face som i Lethal Weapon 5.

Karl Malone

2011-06-14T09:21:00.008+02:00

Jag har äntligen tagit mig samma och genom lika idogt brevskickande som Una-bombaren och Eric Ericsson för första gången i mitt liv börjat ifrågasätta någonting i samhället.

Jag känner mig väldigt nöjd med att Krisztina tar frågan vidare. Det ger ett intryck av att man vid besök på Spendrups kan bli bjuden på fruktsallad utan att behöva bli serverad en mix av citron och lime.

Sheffield Wednesday

2011-06-06T10:29:00.003+02:00

Jag har sedan dagen jag flyttat in här haft en losing battle med områdets duvor. Dom älskar att sitta på mina fönsterblecken och på min balkong. Där ägnar dom sig åt två saker. A) kurrar och B) efterlämnar fekalier.

Jag är inte särskilt förtjust i varken A eller B och försöker därför efter bästa förmåga jaga iväg duvorna. Främst genom att knacka på fönstren.

För att illustrera hur matchen går skulle man kunna jämför det med att jag är Amerikanska Samoa och duvorna är Australien anförda av Archie Thompson.

Eftersom jag dock sett min beskärda del av sammandrag från både Tour de France och Giro d'Italia så vet jag att om man inte kan vinna för egen maskin så är det bara att fuska.

Därför har jag sedan ett tag tillbaka varit på jakt efter en plastuggla att ha på balkongen för att skrämma iväg duvorna. Ett knep som verkar fungera för andra grannar på gården.

En enkel grej kan tyckas. Men jag vågar inte riktigt ta steget än för jag är lite rädd att ballen istället ska börja dra till sig en massa ugglor. Och det hade varit otroligt jobbigt att ha en massa wise asses som i Nalle Puh att behöva socialisera med varje gång man ska ut på balkongen.

Om någon annan använt sig av balkonguggla och kan bekräfta eller dementera huruvida en sådan lockar till sig andra ugglor så vore det toppen.

Bleecker street

2011-05-30T17:34:00.004+02:00

Jag har börjat bli orolig över min roll här i huset. Alla här älskar borrande och jag gör inte det. Jag trivs i övrigt och hoppas kunna bo kvar här. Därför har jag skrivit ett e-brev för att reda ut saker och ting.

Can I kick it?

2011-05-30T15:37:00.002+02:00

I lördags var jag på Pressbyrån för att köpa en tidning. När jag kom fram till kassan låg Blondinbellas magain Egoboost prydligt upplagd för att man skulle bli sugen på att slå till.

Jag funderade på det ett par sekunder men köpte i stället GT där jag själv hade med fyra artiklar/notiser.

När jag med tidningen i handen gick ut ur affären kände jag en enorm egoboost själv. Kan det möjligen bli en story till ett kommande exemplar?

Bästa Blondinbella. Om du läser detta och är intresserad av att ha mitt egoboost-velande som dragare i ett framtida nummer går det bra att höra av sig i kommenterarna.

Bästa hälsningar, Axel

PS. Jag tycker att du borde döpa om tidningen till Egoland. Förklaring känns överflödig. DS.

S.O.S.

2011-05-27T19:48:00.001+02:00

Min ipod-sladd har tryckts mot massa tidningar och därigenom antagit samma gråspräckliga färg som sälarna i Slottskogen. Det är otroligt vackert.

Jag har klippt mig, skaffat ett jobb och lite brösthår

2011-05-21T11:43:00.004+02:00

När jag efter växlings- och McD-upplevelsen skulle iväg hem till Fredrik stod jag åter framför badrumsspegeln och funderade över min egen snygghet och huruvida den skulle påverkas av ifall jag rakade av mig mitt ovårdade skägg.

En enorm kluvenhet uppstod och jag blev stående orörlig medan jag vägde fördelar mot nackdelar i huvudet. Mitt tyngsta argument för att låta skägget vara kvar var att Oskar Linnros en gång sa att han tyckte det var snyggt. Ett argument som fick mig att bestämma mig för att låta det vara kvar.

Ända tills jag drog mig till minnes vad Oskar Linnros själv sportat för skägg i Mr Cool-videon och drog slutsatsen att hans skäggomdöme kanske är var att lita på och rakade av mig vartenda hårstrå.

Flume

2011-05-21T11:37:00.003+02:00

Ett tag igår trodde jag att Narcissus-ögonblicket framför badrumsspegeln bara var ett figment of imagination. Men så när jag gick och växlade in euro på ett växlingskontor på Kungsportsplatsen så gav mig den unga tjejen i kassan snygghetsrabatt iform av höjd kurs och struken växlingsavgift.

Efter detta tog jag mitt ansvar för att inte jag som redan har flickvän skulle stjäla all uppmärksamhet från resterande del av Göteborgs manliga befolkning. Jag gick raka vägen till McDonalds, hetsåt en sen lunch i form av två cheeseburgare och lämnade etablissemanget med en själ fylld av skam och flott.

Toothpaste kisses

2011-05-20T07:38:00.002+02:00

Jag stod alldeles nyss inne i badrummet och borstade tänderna. När jag var klar och skulle spotta ut tandkrämen såg jag min egen spegelbild och tyckte jag var så snygg, trots att jag var helt nyvaken, så jag fastnade med blicken.

Dock hade jag redan påbörjat spottprocessen så jag lyckades skicka iväg allt tandkrämsskum rakt över badrumsspegeln. Jag undrar om det någonsin hände Narcissus.

VCR

2011-05-19T17:25:00.003+02:00

Jag har drabbats av Spotify-uppgraderingen. Den som innebär att man bara får lyssna på varje låt gratis fem gånger per månad. Samma ändring som om den diskuterades i Aftonbladet skulle en svart banner med texten "Det nya kalla Spotify".

Det har varit fine and dandy till än början men nu har som sagt även jag drabbats. Detta i form av att mitt Spotify, med åtta av de tio timmarna kvar, hånfullt och triumfatoriskt gråmarkerar Cheryl Coles Fight for this love och Wild dances av Ruslana. En otrolig slap in the face.

Gettin' jiggy with it

2011-05-07T10:18:00.002+02:00

Min telefon har gått in i någon sorts stadie som jag gissar att Charlie Sheen hade benämnt som winning eller möjligen bi-winning.

När man ska skriva toalett i ett sms är det första ordförslaget som kommer upp Uncle Phil. Det är bland det vackraste jag varit med om.

Like Dylan in the movies

2011-04-30T09:00:00.000+02:00

Häromdan traskade jag i in på Apoteket för att köpa lite tillbehör till årets pollensäsong. När jag stod och diskuterade nässpray och ögondroppar med ett biträde så tittar hon på mig och säger att det kan vara en bra idé att duscha och byta kläder varje dag så man inte drar med sig pollen in.

Tydligen är alltså min hobo-chic:a stil med ovårdat skägg, yvigt hår och otvättade t-tröjor med vinfläckar i kombination med basketshorts inte kompatibelt med allergi mot alla typer träd, blommor och gräsarter som blommar under vår och sommar.

Ny look eftersökes av denna anledning. Eventuellt Oxfordskjorta och välkammad sidbena.

Avslutande kuriosa är att jag upptäckt att John O'Shea fyller år idag. Jag gissar att det är därför Göteborgs spårvagnar flaggar idag.

William it was really nothing

2011-04-30T08:43:00.002+02:00

Återigen apropå gårdagens brittiska prinsbröllop så undrar jag om de brittiska stridspiloterna klunsade om vilka som skulle få köra flyguppvisning över Buckingham Palace och vilka som skulle släppa bomber över Tripoli och Misrata.

You must be somewhere in London, you must be lovin' your life in the rain

2011-04-29T14:16:00.006+02:00

Jag har sett förvånansvärt stora delar av det brittiska prinsbröllopet nu under förmiddagen och framför allt slagits av hur mycket prästduon under ceremonin påminde om Simon & Garfunkel.

Med en som skriver och egentligen har hand om allt som har någon som helst betydelse medan den andre dyker upp och lägger på sång eller i detta fallet predikan när allt är uppdukat.

Brilliant disguise

2011-04-23T10:08:00.001+02:00

För någon månad sen gjorde Svenska dagbladet om sin hemsida. Den rågade månaden som gått sedan dess är också precis så lång tid som det krävs för att jag (som i ärlighetens namn inte var en särskilt trogen besökare) ska glömma bort vilka inslag i den uppdaterade versionen som är nymodigheter och vad tanken var med dessa.

Det enda på hela sidan som sticker ut är att man jämför med sin pappersupplaga har skrotat den klassiska hästlogotypen på world wide web. Istället flankeras nu namnet av diverse ansikten på med arbetare på tidningen. En skillnad som ser ut såhär.

Och vilken c-uppsatsskrivande journaliststudent vore jag om jag inte gav mig på en analys av detta fenomen? Precis.

Jag ser två potentiella förklaringar till det neu-versionen.

A) Man vill locka den kalla ansiktslösa massa som internetanvändare utgör med lite human touch. Alltså att man ska känna med de gemytliga människorna som numera utgör loggan. Att man inte velat erkänna detta faktum i skrift kan bero på att man inte på något sätt vill bli förknippade med den usla Springsteen-låten Human touch. Om fallet är så är det ett smart drag.

B) SvD har låtit sin hemsida lämna den politiska ställning som obunden moderat för att istället bli en kristdemokratisk tidning där man levererar nyheter till verklighetens folk.

För att få reda på vad den ganska skrala gruppen kristdemokrater gillar har man lyssnat på Liv Strömquists inslag om KD:s valaffischer och därför valt att slopa alla kopplingar till djur på sin hemsida och istället gå all-in för att visa att man gör en internettidning för människor.

Ett koncept som givetvis inte är helt oproblematiskt i och med att många människor gillar djur. Men som man löst genom en övergångsperiod där man fasar ut djuren både omedelbart men samtidigt långsamt genom att låta Claes Arvidsson posera i tigerrandig slips, låta Johanna Garå kombinera mörkt hår och mörk kavaj med en vit nuna som sträcker sig ner över halsen och torson som på en pingvin och att låta Trädgårds-Anette stolt visa upp både en leopardmönstrad scarf och en hårfärg som för tankar till silverback apes.

Om någon annan ser möjliga förklaringar till hästförsvinnandet är jag idel öra!

Youth is wasted on the young

2011-04-22T16:48:00.001+02:00

Fantastiskt att Lars Ohly kontrar andra politiker med text i fokus på sina bloggar som Carl Bildt genom att ta på sig rollen som riksdagens egen bilddagbok. Det gäller att vara nere med kidsen i Vänsterpartiet.

World in motion

2011-04-22T08:35:00.002+02:00

Vi har så mycket att göra i skolan att jag egentligen inte har tid att skriva nåt här men jag sticker ändå emellan med ett fotbollsinlägg.

A) Det känns fantastiskt vackert att John Alvbåge fortfarande refererar till Eurogoals när han beskriver sin tavla mot Häcken.

B) Angående Jonas Olssons vara eller icke vara som Blåvitt-tränare så borde han givetvis avgå idag och återta jobbet på söndag enligt påsktradition.

Since I left you

2011-04-12T18:46:00.008+02:00

Det började med att jag igår hittade ett gammal nummer av Sonic där någon åker till Australien och kollar var det blev The Avalanches.

En ganska logisk ingång till att jag idag efter lunch - ungefär samtidigt som jag läste om Kennet och Vivianne i Bohusläningen - började lyssna på deras skiva. Något som fick mig att bli helt bananas.

Jag satt i skolan och hade någon form av utomkroppslig upplevelse där jag tittade på mig själv samtidigt som jag satt och kvantitativt kodade Bohusläningen från april 2010 och letade efter hatthyllor (60 cm).

Allt kulminerade sedan när jag gick hemåt nerför ett gråregnigt Linnegatan samtidigt som Frontier psychiatrist kom på. I samma sekund som introt började rulla förvandlades jag till någon blandning mellan meskalinkaktusupplevelsen i Simons 120 dagar och den riktige Ronaldo som gör sin patenterade överstegsfint ömsom under sin magiska säsong i Barcelona och ömsom som lite mer rundlagd under sista tiden i Corinthians.

Detta samtidigt som omvärlden pendlade mellan att vara verklighetens regniga Linnegata och en 8bitsverison av albumomslaget till Since I left you.

Efter ett tag övergick min Ronaldo-upplevelse till att bli en ansiktslös Pes6-spelare som gjorde den värdelösa finten som jag bara behärskade när jag var oattackerad utanför eget straffområde när jag och Fredrik körde våra VM-turneringar i Linköping.

Detta fortsatte varvas med meskalinkaktusjag innan jag, framme vid Hagabion, fick en vision av hur jag googlade reklamtruckerkepsar som jag skulle ha i kombo med slitna t-tröjor, Rodd & Gunn-shorts och mina kinesiska gympaskor när jag åkte moppe i kvällssolen på Koster.

När jag sen gick förbi Kastellgatan-affären och svängde in på Fjärde Långgatan tonade låten ut och världen gick någotsånär tillbaka igen för att sedan bli helt återställd när jag kom hem och fortfarande inte hade fått mina deklarationspapper.

Bellis perennis

2011-03-30T23:56:00.000+02:00

All along the watchtower

2011-03-29T18:39:00.003+02:00

När jag var på Netto förut såg jag att dom tagit dit en vakt. Det handlar om en mataffär och att klockan var cirkus kvart över fyra när jag var där.

Trots dessa ganska ovanliga premisser kändes det fullt berättigat att ha en vakt där. Ingen annan plats i världen har sån Falling down-potential som mastodontkön folk ställer sig i för att köpa billig müsli.

Green Bay Packers

2011-03-18T15:17:00.005+01:00

Det är svårt att inte uppskatta en högtid som för med sig att man på vägen till skolan klockan 12 dagen efter själva högtiden möter en man i 50-årsåldern med grönfärgad mustasch som bike of shame:ar hem genom ett snöslaskigt Göteborg.

More than this

2011-03-17T19:30:00.003+01:00

Ett par klasskamrater till mig gör en lysningsvärd podcast där dom försökt ta fram den bästa Hassan-busringningen någonsin. Besynnerligt nog har dom inte med nedföljande alster som alternativ.

I slutet av detta fantastiska verk lämnar Kristian Luuk ett kunskapsglapp som jag och Fabian försökte fylla häromkvällen. I vilken enhet vill egentligen Kristian Luuk ha svar när han frågar "Vårtgård? Hur stor?"

Vi hittade tre potentiella lösningar.

A) Han är ute efter ett klassiskt diametermått på vårtgården. Det skulle möjligen kunna stödjas av uppgifterna om Kristian Luuks handelsexamen och att han då förmodligen är hyggligt vass på matematik och därför uppskattar simpelheten i diameteruppgifter om vårtgårdar.

B) Fabian har en väl som fastslagit att ett bröst ska vara "minst en munfull stort". Problemet här kan vara att det är svårt att bedöma om man inte har en väldigt intim relation med personen med brösten, exempelvis om man ska ge uppgifter om vårtgård i en erotisk film som under kvällen ska visas på biografen där man jobbar.

En potentiell lösning skulle kunna vara att det finns en orginalmun i Paris i likhet med orginalmetern. En sådan mun är gissningsvis baserad på Ludvig XIV, kungen av vårtgård.

C) Mätenheten "stor" handlar i likhet med sandpapper om hur vårtigheten i vårtgården förhåller sig. Där man mäter vårtor per kvadratcentimeter. En skala som sträcker sig mellan 180 och 40. Där 180 motsvarar högst nivå av vårtor per kvadratcentimeter. Jag kan inte riktigt motivera skalenheten men Fabian har trots allt tre år i naturklass på Frölunda på CV:t så jag känner mig på inget sätt i position att ifrågasätta.

Om någon expert på området vårtgårdar alternativt Kristan Luuk vill bringa klarhet ifrågan är jag idel öra.

Mavericks

2011-03-17T18:19:00.004+01:00

Man kanske inte ska slå in öppna dörrar men det är svårt att låta bli när Canal+ promote:ar sina sändningar med att lova såhär Anders Svensson-inspirerade annonser.

Scar tissue

2011-03-12T19:36:00.002+01:00

Jag freakrev upp min handen på en penna som gick av igår. För detta belönades jag med ett stort och ett mindre ärr på ovansidan av högerhanden. Något jag i början tyckte gav mig en badassaura men som ju längre tiden går mest gör att jag ger sken av att ha en ouppfostrad katt.

Crystalised

2011-03-09T19:52:00.005+01:00

Det finns få saker jag njuter så mycket av nu under sista dagarna av min SvD-prenumeration som när Dramaten skrytannonserar. Blir jag in charge över nåt som blir utsålt ska jag också annonsera ut det i svenskan för att läska alla som inte har biljetter.

Hogan greets best

2011-03-09T18:06:00.000+01:00

När jag gick hem från skolan förut såg jag två killar framför mig som stannade och hälsade på varann. Den ene satsade på ett handslag och den andre var på väg inne i en kram.

Ingen av dom backade så det slutade med nåt kramliknande som mest såg ut som någon form av brottargrepp. Eventuellt en halvnelson.

This is farm life

2011-03-09T15:54:00.003+01:00

Idag hade vi information om utlandsstudier. En lärare vid namn Ulla-Stina kom in ackompanjerad av - vad jag gissar var - en underhuggare. Precis när dessa entrade salen reste sig en kille vid namn Jonas och gick.

Sen dess har jag undrat om Ulla-Stina har en restraingorder mot Jonas. Jag gissar dock att så inte är fallet.

Hur som så berättade dom om dom olika alternativen som bjöds för utlandsstudier. Tyskland, England och Frankrike nämndes men det som lades fram som det hetaste alternativet för journalister var Utrecht i Holland.

Dom vet sannerligen vilka knappar dom ska trycka på för att folk ska gå i spinn.

Utrecht.

Huey Lewis & The News

2011-03-08T23:33:00.003+01:00

I dag möttes jag av följande skylt i centrala Göteborg. Jag vill inte vara neggig mot Café 1806 men jag känner mig tämligen säker på att Ärtsoppa och pannkakor på torsdagar serverats tidigare.

Don't follow leaders, watch your parking meters

2011-03-06T09:24:00.001+01:00

Häromdan när jag gick till skolan kom nedför Vegagatan ett gäng dagisbarn - samtliga iklädda neongula vestar - som vallade av tre fröknar var på väg upp mot Oskar Fredriks kyrka.

Precis bakom dom gick en parkeringsvakt i iklädd samma neongula kreation, men istället för att följa eftersom andra mot Oskar Fredrik gick han vidare ner på Plantagegatan för att lappa fler bilar.

När jag kom fram till honom sa jag "jag tror du har kommit ifrån din grupp" och tittade mot barnen. En kommentar som möttes av apatiskt stirrande innan han fortsatte kontrollera gatans bilar utgångna parkeringsbiljetter.

Scrooge

2011-03-03T11:56:00.007+01:00

Det kan kanske tyckas en smula ogint att hoppa på nåt så harmlöst som en julgran. Men den tredje mars måste man faktiskt sätta ner foten så att inte granen går samma öde till mötes som julmusten och blir en året-runt-dryck tillrättalagd för att passa högtider som påsk och sommar.

Update: Jag är ganska spänd på hur responsen på min lapp kommer att bli så nu går jag till köksfönstret för att titta ner på granen ungefär en gång var femte minut. Jag återkommer när det börjar hända grejer.

Update II: 30 minuter ungefär tog det innan den var borta. Försvinner inte granen lär lapparna fortsätta. Precis som i Operation Cobra.

Costanza

2011-03-03T11:06:00.003+01:00

I somras var jag och Fredrik och tittade på England-Algeriet någonstans i stan. För övrigt en match som närmast fick mig att sluta titta på VM enkom för att slippa genomlida något liknande igen.

Pubben vi befann oss på var full av engelsmän och vi satt vid ett bord med två av dom. En gubbe som var kanske 45 och en yngre kille i 25-årsåldern. Båda var otroligt besvikna efteråt. Framför allt den äldre. Han var så besviken att han satt och frustade och över hur bedrövliga England var.

När matchen varit slut i närmare en timma och han fortfarande var alldeles tom i blicken kom ett gäng yngre vältränade och solbrända ungdomar i tighta v-ringade tröjor, där flera hade armarna fulla av smäckra tribaltatueringar. De satte sig vid samma bord som oss och när dom satte sig dunkade ett par av dom i den surmulne britten.

Han svarade med att grymta fram lite saker av vilka jag endast kunde uppfatta "you're real tough" och hånfullt göra sig uppumpad för att visa hur löjligt det såg med så mycket muskler och så tighta kläder.

Bara sekunder efter detta vände sig den killen med mest muskler sig till mig och frågade om det var min kompis, varpå jag replikerade att jag inte kände honom. Okej, sa killen innan han fortsatte, för han kommer nämligen åka på så jävla mycket spö sen.

För att den stackars britten skulle slippa stryk, även om det möjligen hade varit tribalkillen som fått sina fiska varma eftersom stället var fullpackat av besvikna engelska ex-huliganer, så sa jag att han skulle hoppa över det eftersom han bara var besviken över att dom varit så dåliga i matchen.

Förmodligen utan att ta någon som helst notis om vad jag sa gick gänget till baren och drack färgglada shots innan dom sen drog vidare ut i sommarnatten. Engelsmännen satt kvar lika arg och berättade att England behövde David Beckham och sken inte ens upp när Fredrik bjöd honom på en öl.

Här har den historien slutat de gången jag återberättat den innan. Men så häromdan när jag var på väg till skolan fick jag en George Costanza-epifany. En epifany om att jag borde sagt "tänk dig själv hur det hade varit om Partille fått stryk av Lerum i innebandy".

Det är oklart om killen jag pratat med numera jobbar på däckfirma i någon svensk motsvarighet till Akron, Ohio. Hur som så lär jag aldrig få chansen att jerkstore:a honom.

Thomas Hayden Church

2011-03-02T12:29:00.000+01:00

Lunds domkyrka har entrat 2000-talet. På en plats där man försöker bevara så mycket som möjligt som det var på 1100-talet tänker man minsann inte gå miste om möjligheten att få folk att lägga pengar i kollekten bara för att dom inte har med sig mynt. Initiativrikt!

What's new pussycat

2011-03-02T08:07:00.004+01:00

Spotify har lite egna föreställningar om vad som klassas som nytt. Emellanåt är det Lady GaGa, vissa dagar är det Popsicle. Idag tycker dom att följande oktett - där alla sedan 1992 är avlidna och dom äldsta är födda på 1600-talet - är nytt och fräscht.

Paradise City

2011-02-14T13:21:00.001+01:00

För att illustrera för alla som inte känner till Eziquiel Lavezzi och hans dude:ighet har jag satt ihop följande bildspel.

Let's go surfing

2011-02-08T21:22:00.003+01:00

När jag alldeles nyss stod och väntade på vagnen vid den nya - och än så länge själlösa - hållplatsen Tranered skulle jag spotta lite coolt på marken eftersom jag lyssnade på The Strokes första skiva och kände mig väldigt cool som precis spöat upp nio kids som fortfarande inte får köpa folköl i innebandy.

När jag väl spottade hade jag dock missat att jag gick och höll en innebandyklubb i ena handen och spottade rakt på bladet. Det var så dumt att jag funderade på att öppna ett twitterkonto från mobilen och skriva en tweet med #fail.

Sundance kid

2011-02-07T19:01:00.003+01:00

I lördags var jag och Cajsa på filmfestivalen och såg en koreansk film med den engelska titeln Rolling home with a bull. En två timmar lång film om en kille som försöker kränga sin pappas tjur.

Det låter magiskt men det var det inte. Det var såpass omagiskt att vi gick efter en timma. Detta har lämnat mig med bryderier.

Jag var nämligen (tillsammans med Cajsa och förmodligen ett par till i salongen) den ende som inte skrattade mig dubbelvikt när pappan i familjen skrekt på sin son och kastade en hink vatten på hans dörr, när samme pappa sa att han hellre skulle sälja sin fru än sin tjur eller när återigen samma pappa sa att tjuren var mycket bättre än en traktor.

Detta har lämnat mig med två alternativ. Antingen så är jag sjukt mycket smartare än alla andra som var där eller så är jag mycket dummare.

Om någon var där och satt igenom två timmar tjurforslande med släpig dialog och kan berätta storheten med det så är jag idel öra.

We are nowhere and it's now

2011-02-03T20:37:00.005+01:00

Det är såhär arvet efter Jönssonligan förvaltas av mänskligheten. Vi har blivit så förslappade att allt vad omkopplade rör och kuddar fyllda med sedlar heter fått ge plats för scams iform av prislappsbyten. Det gör mig oerhört ledsen.

Oroshjärta

2011-01-24T20:12:00.000+01:00

Det har legat en libanesisk restaurang på Andra Lång som jag väldigt länge tänkt att jag skulle gå till och känna mig lika urban som en Pet Shop Boys-singel. Problemet har varit att varje gång jag kommit nära så har det varit så sjukt lite folk där inne att jag dragit mig för att gå in.

Inte så mycket för att jag sett det som ett tecken på att den skulle varit dålig utan snarare för att det är så jobbigt när det inte är nån annan där så personalen står och tjuvtittar på en hela tiden för att dom inte har nåt annat att göra.

Hur som helst så har jag skjutit det på framtiden. En framtid som nu aldrig kommer bli av eftersom hela inredningen var urriven idag när jag gick förbi och nu känns det som att det är mitt fel att restaurangen gick omkull eftersom jag aldrig gick dit och åt meze.

Växande molnighet

2011-01-24T18:27:00.005+01:00

Det har börjat jobba en kille på Netto som jag spelade innebandy med i gymnasiet. Det känns sjukt jobbigt. Han är visserligen väldigt trevligt men tanken på att kanske behöva stanna och småprata med honom varje gång jag är där känns såpass jobbig att jag sen jag träffade honom där börjat med att gå runt och spana in genom alla fönster för att se om kusten är klar när jag ska dit. Det är väldigt omständigt.

En helt ny karriär II

2011-01-20T19:05:00.003+01:00

När jag gick och funderade på outreach programet så plockade jag ner en rulltårta från Eldorado i min korg. Sen betalade jag 17 kronor för den. När jag kom hem tog jag en tugga av en bit av den och slängde den sedan i sopnedkastet för att slippa känna dess närhet i lägenheten.

Om det nu skulle visa sig vara ett outreach program så kanske jag kan få en plats i alla fall om jag berättar att jag köpte en av deras Eldorado rulltårtor.

En helt ny karriär

2011-01-20T18:50:00.002+01:00

Jag funderar på att söka extrajobb på en matbutik som ligger när min lägenhet. Dom har sjukt mycket personal och alla jobbar med att göra i ordning kassar som körs hem till folk. (Det är inte riktigt sant för dom brukar faktiskt ha en (i nödfall två) kassa/-or öppen för dom kunder som bemödar sig med att ta sig till butiken.)

Hur som helst känns det perfekt att ha som jobb någon eftermiddag eller kväll i veckan. Problemet med det är bara att jag inte kan avgöra om dom som är anställda där bara har det som extrajobb för att det är gött att tjäna lite extra pengar eller om dom är del av nån form av outreach program där man samlat folk som har det svårt och låter dom pilla i affären för att slussa dom in i samhället.

Det som pekar mot det är att affären kan ha så sjukt mycket personal som jobbar samtidigt och att ofta när man frågar om något man inte hittar så tittar dom på en som att man är a) världens konstigaste och b) får skylla sig själv för att man inte hittar det man ska.

I övrigt finns det inget som tyder på det men jag hade ändå känt mig dum om jag kom och försökte roffa åt mig en plats i outreach programet från någon som verkligen behöver den.

Notera också att jag inte namngett butiken eftersom jag är rädd att butiksföreståndaren ska googla efter sin butik, hitta detta och stryka mig som potentiell arbetskraft eftersom jag funderat på om övriga i personalen eventuellt ingår i (åh vilket härligt uttryck det är) outreach program.

It's alright ma it's life and life only

2011-01-13T14:51:00.005+01:00

I dag när jag gick iväg och köpte en halsduk så lyssnade jag på Bob Dylans spelning från Philarmonica eller vad teatern nu kan heta från 1964.

Jag hann lyssna två gånger under min promenad och båda gångerna förundrades jag över hur extremt roligt folket verkade tycka det var när Dylan sa "It's halloween, I'm wearing my Bob Dylan mask".

Jag funderade och kom fram till tre huvudlinjer som skulle kunna ligga bakom det omotiverande skrattandet.

A) För att Bob Dylan för ovanlighetens skull var lite skämtsam.
B) För att dom inte ville stöta sig med den omtalat surmulne stjärnan och därför inte vågade annat än att skratta.
C) Det var helt enkelt så att det 1964 ansågs som roligt att säga att man hade på sig en mask föreställande sig själv på halloween.

Om någon kan bekräfta eller dementera någon av teorierna så är jag idel öra. Såväl fackmän som lekmän är välkomna att venturea sina gissningar.

Diego Forlán

2011-01-03T17:48:00.000+01:00

Nu har jag lämnat NZ för Cooköarna. På planet till Rarotonga började jag titta på den fanstiska filmen Valentine's day med en skådislista för lång att börja skriva här.

Jag fastnade såpass i den att jag när jag skulle fylla i min visumlapp började skriva Bradley Cooper i rutan för "overseas port where you boarded this flight".

Jag ser det dock som ett honest mistake. Vem kan blockera ut Bradley Cooper när han väl entrat ens medvetande?

Ain't no mountain high enough

2011-01-02T11:37:00.000+01:00

Nya Zeelands sydö känd som Märklinön är lämnad. När jag tänker tillbaka på explosionen av Sagan om ringen-natur så känns hela ön som Wikileaks.

250 000 dokument i form av höga berg, fjordar, snö och dalar har släppts samtidigt. Det kittlar som att det borde vara - som apotekskassörskan i Christchurch som fick jämna pengar i mynt av min syster uttryckte det - wicked, men när man väl är mitt i det så är orka det ord som ligger närmast till hands.

På nordön däremot finns ett berg som heter Mount Egmont (förmodligen samma som menas i Kalle Anka-förlaget). Det ligger helt ensamt när vattnet och har en väldigt stor ring runt sig.

Åtminstone från luften ser det ut som världens kanske häftigaste berg. Nåt för sydön att se och lära av.

New Zealand. Why not?

2010-12-30T07:33:00.002+01:00

Jag befinner mig just nu på Nya Zeelands sydö. Det är ett väldigt konstigt ställe. Berg och sjöar om vartannat. Som om en unge gått bananas med en Märklin-tågbana. Freaky.

24 and blooming like the fields of may, 25 and yearning for a ticket out

2010-12-07T23:31:00.002+01:00

Nu har jag varit 25 i mer än en vecka och jag har nog aldrig tidigare känt mig såhär blasé över att uppnå någon ålder.

Ska jag var helt ärlig så känner jag mig ganska besviken över att jag inte drabbats av någon 25-årskris. Jag var så inställd på att det skulle komma att jag redan börjat titta över mina inkomster ifall jag skulle tvingas åka och finna mig själv någonstans.

Nu när det visade sig att allting fortsatte vara precis som vanligt imploderade alla såna tankar i ett gigantiskt jaha.

För att komma ifrån detta jaha så är min plan på att skapa någon form av stirr i mitt 25-åriga liv att tatuera in den här bilden med texten "he fed Mordecai three sardines and set him free". Eventuellt ska jag börja dricka bubbelvatten också.

December

2010-12-06T01:32:00.002+01:00

Saker jag sett i helgen: en bil, en tjej, en snut, en bar, en man.

Can I kick it?

2010-11-22T10:10:00.001+01:00

Det har tisslat och tasslats om Familjen-remixen av Tove Styrkes Milion pieces, Oskar Linnros Annie Hall och River en vacker dröm av Håkan Hellström.

Det har till och med gått att höra viskningar och rop om Kents Gamla Ullevi, Home av Edward Sharpe & The Magnetic Zeros och Magnetic Mans I need air.

Men så i elfte timmen ställdes alla diskussioner om årets bästa låt på ända när detta alster offentliggjordes i Linköping den gångna helgen.

I've always been intrigued by Stockholm syndrome, makes me think of my childhood

2010-11-22T01:43:00.002+01:00

Jag stötte på enorma och väldigt konstiga problem när jag skulle fika med Hanna på S:t Eriksplan idag.

När jag skulle ta mig bort dit hade jag lyckats blanda ihop vilken färg S:t Eriksgatan har på Monopol och därigenom buntat ihop den med Götgatan och Folkungagatan och såg det därför som fullt rimligt att jag skulle kunna gå dit med en rask promenad från Rosenlundsgatan tio minuter innan vi skulle ses.

När det sen gick upp för mig att den i själv verket låg på Östermalm slängde jag mig på tunnelbanan och bytte till fel linje vid T-centralen innan jag till slut kom fram och tillsammans med Hanna kunde äta croissanter och titta på en kvinna som förkroppsligat absint i en utställning på Bonniers konsthall.

Jag och Fredrik tippar Fotbollsgalan 2010

2010-11-15T16:38:00.000+01:00

Axel: Jag gissar att närmare 50% kommer vara Zlatan själv och att ytterligare 38-39% kommer att handa om andra galadeltagares relation till Zlatan.

Övriga 11-12% lär bestå av "den svenska stand-up-eliten", Cardigans & The ark och tre minuter Johan Cruyff.

Fredrik: Hela reportaget om Malmö FF:s guld kommer ju handla om hur Zlatan tycker att SM-guldet smakar.

95 % av stand-upen kommer att handskas med Özz Nujen-imitationer av Zlatan och 5 % sexuella anspelningar på Josefin Öqvist, sen är det slut.

Det ska bli väldigt spännande att se vem som ligger närmast sanningen.

Hard to explain

2010-11-09T22:11:00.002+01:00

Ja, vad ska man säga. Inte var väl gympa det första som dök upp i huvudet när jag hörde The modern age första gången. Kan det varit så att Julian och Albert inte alls träffades på internat i Schweiz utan på baspass medel 75 på Västra Hamngatan en regnig tisdag eftermiddag i september?

Blues för Jacques Brel

2010-11-07T23:22:00.000+01:00

Svenska Dagbladet har verkligen lyckats pinpointa ett otroligt viktigt ögonblick när dom sammanfattar Cornelis liv.

Day-O

2010-11-07T11:19:00.001+01:00

Jag har lyckats köpa hem en hel klase bananer där alla smakar melon. Det är bland det konstigaste jag varit med om i hela mitt liv.

Scarecrow

2010-11-06T20:46:00.003+01:00

Jag hade tänkt vara på en fest strax efter åtta i dag. Det har dock inte gått eftersom jag senaste timman stått i min stora rödrutiga skjorta och vevat upp och ner som nån form av levande fågelskrämma till Hela dan varje dag av Ison och Fille.

Till slut blev det en tillräckligt lång reklam i Spotify så att jag lyckades komma ur min trans annars hade jag gissningsvis stått kvar och hiphoppumpat med händerna tills kroppen givit upp.

Potayto potaato

2010-11-06T18:52:00.005+01:00

För att fira Uniteds fantastiska 2-1-triumf mot Wolves tänkte jag laga falukorv och potatismos.

Det började med att jag fick gå in på recept.nu och kolla upp ingredienserna i potatismos. Här trodde jag att jag var hemma med mitt mos men när jag lagt i potatisen i vattnet fick jag gå tillbaka till datorn och kolla upp hur man kokar potatis.

När det väl var färdigt smakade det givetvis helvete. Ingen jätteboost för känslan av att vara en superhändig hobbykock.

Undantag

2010-11-02T18:26:00.000+01:00

I går var jag med om en mycket underlig sak. Jag skulle åka tåg från Linköping klockan 14.05 och via ett byte i Katrineholm vara framme i Göteborg 17.17.

Jag kände att något var lurigt redan när jag kom till stationen och tjejen som satt bredvid mig spelade ett hästhoppningsdataspel. Helt paralyserad satt jag och försökte titta på andra saker men det gick inte utan blicken drogs ideligen till skärmen där hon gjorde "perfect" på vartenda hinder.

När hon sen kom till en ny bana där det verkade som att spelet helt plötsligt omvandlades till ett dressyr spel blev för mycket intryck för min del.

Efter denna omvälvande upplevelse gick jag bort till tåget. Ett tåg som åkte på utsatt tid och var framme i Katrineholm på utsatt tid. Där nästa tåg kom på utsatt tid och lite drygt två timmar och tio minuter senare rullade tåget återigen på utsatt tid in på centralen i Göteborg.

Det var en så underlig upplevelse att komma fram i tid med SJ att jag var nära på att börja applådera på samma sätt som man gjorde när charterplan landade förr i tiden.

Sannare, ärligare, Del Piero

2010-11-01T08:47:00.001+01:00

I lördags hade jag, Fredrik, Linus och Gustav en mycket trevlig kväll där vi efter att ha sett Ronaldinho på läktarn under Milan-Juve och en övertänd Felipe Melo på planen diskuterade hur det egentligen ser ut när Milano-brassarna går ut och rullar hatt.

Vem som tar tag i taktpinnen, vem som sitter ner och dricker tills han går upp och nitar någon, vem som crazydansar med en skvalpande drink i ena hallen, vem som sitter hela kvällen och bara längtar efter att dra på efterfest med massa horor och vem som inte är brasse men som följer med och säljer cigg i träningsoverall.

Efter detta följde en närmare två timmar lång kärleksförklaring till människan, brödbakaren och sci-fi-älskaren Alex Del Piero.

När vi till sist gav oss ut fick vi en brysk påminnelse om att det bara finns en Del Piero och att resten av världen till mångt och mycket består av vakter på HG som gillar att spöa folk som är utklädda till Towelie.

För att inte sticka ut som vanliga Del Piero-kännare valde vi att smälta in Jersey Shore-style och fistpumpa till hits som I'm only gonna break break break break break your heart på dansgolvet.

Jag som var lite extra mån om att smälta in alternativt har lite lättare att hitta min douche-sida tog det snäppet för långt och fistpumpade mig själv av misstag i ansiktet, nästan uppe vid höger tinning vilket gjorde mycket ont och förmodligen var ganska nära på att däcka mig själv.

Ett tydligt tecken på hur långt ifrån Vinny jag faktiskt är när det kommer till fistpumpande.

Land locked blues

2010-10-31T17:37:00.000+01:00

Jag och Fredrik såg alldeles nyss världens bästa handling genom alla tider.

En ung tjej bakom oss på Hemköp slog till på tre enorma påsar med lök och en flaska Önos jordgubbssaft. Väldigt oklart vad hon skulle göra med alla lök men samtidigt en otroligt vacker scen.

Flytt från William it was really nothing

2010-10-29T11:46:00.000+02:00

Jag sitter på bussen till Linköping och nöjesläser en 355 sidor lång statlig offentlig utredning. Baserat på detta består min önskelista till min 25-årsdag numera endast av Marabou Frukt och mandel.

Mozer

2010-10-22T13:30:00.000+02:00

Jag har under hela sensommaren och början på hösten hade något av ett hobbyprojekt pågående i min kyl. Ett paket mozzarella som jag fick av mina föräldrar började någon vecka efter utgångsdatum att svälla och likna en uppblåst kudde. En syn som givetvis gav en enorm glädjekänsla varje gång jag öppnade kylskåpsdörren.

Förra veckan fick det hela dock ett abrupt slut. När jag en dag öppnade dörren kände jag en stank som till största delen gav intryck av att en småvuxen människa kommit hem efter en hård utekväll och däckat i mitt kylskåp och sedan spytt ner sig själv å det grövsta.

Min direkt instinkt var att det var min öppnade gulaschsoppa som var boven och i vredesmod slängde jag den agressivt i soporna. Stanken satt dock kvar precis lika starkt när jag öppnade dörren igen.

Efter ett snabb scanning av inventarierna såg jag att min ståtliga mozzarellakudde närmare två månader efter sitt bäst före-datum säckat ihop med ett hål på undersidan där kopiösa mängder lake läckt ut och förpestat allt i kylen.

Såhär i efter hand är det framför allt tre saker som grämer mig.

Nummer ett. Jag har inte längre spänningen av att min mozzarella kanske eller kanske inte har exploderat mellan de senaste gångerna jag öppnat kylskåpet.

Nummer två. Jag gick miste om hur hålet blev till. Visserligen lever drömmen om att det var en smäll kvar men jag hade så gärna velat se explosionen.

Nummer tre. Jag har väldigt dåligt samvete över att så bryskt ha slängt den helt oskyldiga gulschsoppan.